Amazonas skövlas

Dessa förändringar i den brasilianska skogsskyddslagen som håller på att röstas igenom hotar allvarligt Amazonas

Vad innebär förändringarna i Skogslagen?

STRAFFRIHET för miljöbrott
Förslaget innebär: att alla kompensationsåtgärder, såsom återplantering av skog, som utdömts till de som har utfört illegal skogsavverkning avskrivs. Dessutom innebär förslaget att de skadestånd som skogsskövlare dömts till att betala fram till den 22:e juli 2008 annulleras. Det Brasilianska miljöskyddsverket har hittills bötfällt storgodsägare till ett sammanlagt värde av 24 miljarder SEK. Tre av dessa bötfällda storgodsägare är nuvarande ledarmöter i den Brasilianska kongressen.

MINSKNING AV PERMANENTA NATURSKYDDSOMRÅDEN (APP - Área de Preservação Permanente)
Förslaget innebär: en minskning av buffertzonen för permanenta naturskyddsområden från 30 till 15 meter. Permanenta naturskyddsområden (APP – Área de Preservação Permanente) är en juridisk term som innefattar de områden som är av särskilt värde för ett ekosystems biologiska mångfald. Dessa områden, såsom vattentäkter, floder och bergtoppar, skyddas i dagsläget från avverkning genom en buffertzon på minst 30 meter.

MINSKNING AV NATURSKTDDSOMRÅDEN
Förslaget innebär: en minskning av det område som markägare måste avsätta för naturskydd. Enligt skogslagen är ett naturskyddsområde en del av varje markegendom som måste bevaras med dess ursprungliga växtlighet.

De finns olika anvisningar för hur mycket av den ursprungliga växtligheten som ska bevarars, beroende på typen av biotop. I skogsområden i Amazonasregionen (Amazônia Legal) ska 80 % av markytan avsättas för naturskyddsområde, i stäppområden i Amazonas är siffran 35 % och i resten av landet 20 %. Förslaget innebär bland annat att naturskyddsområdet i Amazonasregionen kan minskas från 80 % till 50 % i skogsområden och från 35 % till 20 % i stäppområden.

Förslaget innebär även att begreppet ”naturskyddsområden” ska breddas, så att plantage av eukalyptus, tall och andra importerade arter kan inkluderas i ett naturskyddsområde.

SMÅ MARKEGENDOMAR SLIPPER bevara NATURSKyDDSOMRÅDEN
Förslaget innebär: att små- och medelstora markägare, med egendomar upp till 400 hektar, inte behöver bevara naturskyddsområden på sina fastigheter. Kritiker menar att stora markägare därmed skulle kunna dela upp sina egendomar och på så vis kringgå regelverket. Jordreformsinstitutet – INCRA – i Brasilien, beräknar att 30 miljoner hektar urskog, varav minst 20 miljoner i Amazonas, kommer förlora sitt juridiska skydd om denna förändring träder i kraft. Risken är stor att större enheter delas upp på mindre för att kunna skövlas


KLIMATKOMPENSERING FÖR SKOGSSKÖVLING
Förslaget innebär: att markägare inte behöver bevara naturskyddsområden utan istället kan köpa områden i andra delar av landet för att klimatkompensera. Förslaget betyder även att markägaren ska kompensera för avskogningen genom att ge pengar till en fond som arbetar för skogens bevarande.

Galo, graffitimålare från Recife

Det kom mycket folk och lyssnade på Galo, det gav en intressant relief till svensk graffiti. Den viktiga delen där bedrivs i något som kallas multirão, ett vanligt begrepp i Brasilien. Den svenska översättningen är ansträngning, vilket inte förklarar något. Det som händer är att en stor grupp människor frivilligt samlas för att genomföra en gemensam insats. Det kan vara att bygga ett hus, eller städa en park. I det här fallet är det en grupp graffittikonstnärer som har blivit efterfrågade av ett communidade ett annat svåröversatt ord, grannskap eller stadsdel men också gemenskap, vilket säger lite om både Brasilien och Sverige.

Ofta har folk i området inte råd att måla sina hus, då kommer dessa konstnärer dit och hjälper till. Målningarna skall ha en mening, uttrycka något. Det ses som ett sätt att stärka grannskapet och används också som ett sätt att ta upp politiska ämnen, pedagogiskt. De arbetar alltid mycket kollektivt. Det är intressant att tänka sig ur detta skulle översättas till en svensk kontext.

I Brasilien förekommer också graffiti som inte har tillstånd och folk som bombar tags. Men i flera städer har graffitin blivi legal och artisterna får betalt. I Salvador används den också för reklam, exempelvis för öl.

Medvind för de sociala rörelserna i Brasilien

De sociala rörelserna i Brasilien har medvind. Ett bevis på detta är framgångarna för småbrukarrörelserna i Via Campesina, som i augusti höll ett ockupationsläger i huvudstaden Brasilia, samtidigt som de mobiliserade cirka 50 000 familjer i olika aktioner över hela landet för att visa behovet av en jordreform.

- Genom mobiliseringen lyckades de synliggöra en situation som regeringen och president Dilma inte kände till, säger Fransisco Antonio Pereria, en av företrädarna för MST – de jordlösas rörelse – som deltog i aktionerna.

Mobiliseringen tvingade regeringen att lyssna på de sociala rörelserna och därmed sattes jordreformen på dagordningen. Huvudorsaken till rörelsernas framgångar, anser Fransisco Antonio, var just det sociala trycket bakom deras krav.

Lula-regeringen, som hade ett starkt stöd från de sociala rörelserna, förlorade chansen att genomföra jordreformen – ett historiskt arv som inte heller tidigare regeringar levt upp till.

- Vi organiserade många ockupationsläger under den tidigare högerregeringen och dessa ockupationsläger mångdubblades under Lula-regeringen. Men regeringen lyckades inte genomföra jordreformen och det var en stor förlust.

Regerigen skrev inte heller på det nya *produktivitetsindex som de sociala rörelserna krävde – även detta ett historiskt arv.

"Regeringen reagerar på socialt tryck"

Nu, under den senaste kampanjen – Via Campesinas Nationella Kampmånad – lyckades organisationen mobilisera fler än 50 000 familjer i hela Brasilien.

- Vi sammanslöts i det nationella ockupationslägret i Brasília som hade cirka fyratusen deltagare.

Mobiliseringen gjorde att även president Dilma fick upp ögonen för jordereformsfrågan, Dilma som tidigare bara lyssnat på sina ministrarn och sin närmsta krets.

- Med vårt ockupationsläger lyckades vi göra de sociala rörelsernas röst hörd. Regeringen insåg att de sociala rörelserna inte kommer att vänta passivt. Det var en viktig aktion framföralt eftersom vi satte jordreformen på dagordningen.

- Nu har vi sett hur Dilmas regering reagerar på socialt tryck. Till exempel så hade inte en krona avsatts till jordreformen under denna budgetperiod. Men genom vår mobilisering lyckades vi får regeringen att frigöra mer än 1,5 miljarder kronor för bosättningarna. Förutom detta lyckades vi även få regeringen att ta fram en handlingsplan för att bosätta de familjer som lever i ockupationsläger.

Resultatet ses som en historisk seger för de sociala rörelserna i Brasilien. En seger som deras fiender, den mäktiga jordbruksnäringen och de borgerliga medierna, inte hade förväntat sig. Förutom att erhålla 1,5 miljarder tvingade de sociala rörelserna regeringen att utarbeta en handlingsplan för att bosätta de 156 000 familjer som enligt det Nationella Jordreformsinstitutet (INCRA) bor i ockupationsläger över hela landet.

Fortsatt press från sociala rörelser

En viktig faktor de positiva resultaten av mobiliseringen var att man lyckades ena arbetarklassen.

- Under vår kampanj i Brasilia sammanslöt sig sociala rörelser och fackföreningarna och krävande jordreformen gemensamt. Det var viktigt, eftersom det inte skett på länge. En annan faktor var vår roll i samhället. Samhället stödde oss. När vi gjorde våra marscher i Brasilia var stödet från människorna påtagligt.

Aktionerna som genomfördes i delstaterna var ett annat viktigt inslag.

- Vi genomför aktioner i nästan alla delstater där MST finns organiserade. 24 stycken. Just enheten kring hela kampmånaden var avgörande för resultatet.

Utöver resurserna man lyckades frigöra för *exproprieringen av mark, lyckades rörelsen också öka stödet för att rusta upp industrialiseringsprocessen i bosättningarna, för att stödja arbeta med läskunnighets program hos jordlösa och för att skapa federala institut för utbildning, vetenskap och teknik (IFETs), med mera.

- Men trots att dessa beslut redan håller på att genomföras, kommer de bara vara effektiva om det finns ett fortsatt starkt tryck från de sociala rörelserna. Därför kommer inte MST att stå till. Vi håller redan på att organisera framtida aktioner, tills att alla dessa löften verkningen tillämpats i praktiken.

Från om med nu, tror Antonio Pereria, måste de sociala rörelserna mobilisera allt större aktioner med stort stöd i samhället om de vill nå framgångar.

- För endast enade är vi tillräckligt starka.
Text: Max da Rocha, Latinameirkagrupperna
Foto: MSTs bildarkiv

--------------------------------------------